Min reskamrat Artur från Tanzania

Min reskamrat i sätet bredvid visade sig vara Artur, en ingenjör från Serengeti i Tanzania som varit i Sverige för andra gången för att studera vindkraftverk, vilket han ska införa drift av i Tanzania. Han hade firat nyår hos vänner i Gottsunda i Uppsala. Jag har aldrig varit i Afrika men vill gärna åka dit, och nu har jag en inbjudan att komma och hälsa på Artur och hans familj i Dar Es Salaam. Dessutom är hans företag intresserade av att få hjälp med sin marknadsföring, webb etc, så vi utbytte visitkort och lovade höras av.



Min tanke var att läsa och kanske skriva lite på planet från Stockholm till Doha, men Artur och jag hade så trevligt att det inte blev någon tid till det. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och jämförde förstås svenska seder och bruk mot tanzanianska. Att det är OK att ha flera fruar i Tanzania men inte i Sverige, att vi äter mycket potatis, speciellt potatismos, i Sverige men inte i Tanzania, och så vidare. Vi upptäckte dessutom att vi båda två var vattumän, födda samma år med bara några dagars mellanrum, men i två olika världsdelar. Jag börjar minnas varför jag en gång i livet älskade så mycket att resa. Dessa möten med människor. Så oväntade och så givande.